Uppgift 5

1. Vad innebär kommunikation?

Kommunikation betyder ”överföring av information” och är precis vad det låter som. Ett sätt att överföra information och tankar från ett ställe till ett annat.  Det finns en sändare, information som sändaren vill få fram och en mottagare som tar emot informationen från sändaren.

2. Vad är mediekommunikation?

Mediekommunikation handlar om sändare och mottagare inom medier.

Skillnaden från vanlig kommunikation är att det ska innefatta en kanal också. Ett medie helt enkelt. T.ex. att som journalist få ut sitt budkap till mottagaren genom att skriva en artikel i en tidning. Det gör att hen når ut till många fler.

3. Hur kommunicerar vi?

Vi använder oss av tre sätt att kommunicera, det första är med hjälp av talet. Vi pratar med varandra. Den andra är skriftlig kommunikation, det använder vi oss av när vi skriver och läser. Den tredje är att kommunicera med kroppsspråket, t.ex. ögonkontakt eller hur vi rör oss.

4. Förklara begreppen Intrapersonell och Interpersonell kommunikation, gruppkommunikation, samt masskommunikation.

Interpersonell kommunikation är kommunikationen mellan två människor, då man pratar med en kompis t.ex. Intrapersonell kommunikation är när man kommunicerar med sig själv. T.ex. om man funderar på vad man ska hinna med i veckan och skriver en minneslapp.

Masskommunikation är en kommunikationsform som når ut till massor av människor. Det sker i media, t.ex. tv, radio eller tidning. Den här typen av kommunikation är oftast en envägskommunikation.

Gruppkommunikation är den kommunikation som sker i en grupp. T.ex. i klassrummet när man diskuterar någonting på lektionen med hela klassen. Detta är en typisk tvåvägskommunikation.

5. Vad menas med envägs och tvåvägskommunikation?

Envägskommunikation kan man säga är en enkelriktad kommunikation där mottagaren inte kan få sin röst hörd eller sin åsikt sagd. Undantag är då man kan diskutera vad som sagts på t.ex. internet eller via en insändare till en tidning. Men man kan inte som mottagare av informationen säga till direkt som man kan vid tvåvägskommunikation.

Tvåvägskommunikation är när man t.ex. har ett samtal med en annan person. Man kan lyssna på vad den andra har att säga men samtidigt säga vad man själv tycker och tänker vilket är svårt vid en envägskommunikation.

6. Ge exempel på brus som kan uppstå i kommunikation mellan sändare och mottagare.

Det finns mycket som kan skapa brus i kommunikationen.

-Om mottagaren inte är i rätt tillstånd att ta emot information. Om någon t.ex. är jättetrött och lyssnar lite halvt på vad sändaren försöker informera om. Då kommer inte informationen fram lika bra.

-Om sändaren är väldigt otydlig med vad  den försöker informera om.  T.ex. om det är ett program med otydlig struktur och halvkass programledare.

- Om det är riktiga ljud som stör, t.ex. hög bakgrundsmusik i ett nyhetsinslag som överröstar reportern.

Det finns massor av exempel på brus. Brus kan vara väldigt små men ändå skapa stora problem.

7. Vad kan sändaren tänka/förbereda sig för då denne vill kommunicera ett budskap? Ge exempel.

Det viktiga när man ska förmedla ett budskap är att vara förberedd och att man har tänkt på vissa saker. Vilken är målgruppen? Använda språk som målgruppen förstår, om det är barn ska man inte använda svåra ord.

Vad ska jag göra för att de ska tycka att det är intressant och inte tappar intresset?

Att också inkludera bilder t.ex. för att andra sinnen ska stimuleras. Om man bara sitter och lyssnar och tittar på en person kan man lätt tappa intresset.

Vara förbered så man vet vad exakt man ska förmedla och vad man vill komma fram till så budskapet inte blir så luddigt.

Jag tänker på t.ex. ett nyhetsinslag. Där är det viktigt att nyhetsankaret är väl förberett, att det finns ett inslag eller en bild som man kan titta på och kanske då får mer förståelse för vad som de försöker informera om.  Det är de ofta väldigt duktiga på i tv4-nyhterna och så.

8. Beskriv Maslows behovshierarki.

Det är en modell över hur våra mänskliga behov ligger i olika steg. I modellen av en trappa. Man börjar längst ner och när man nått till toppen av trappan så har man nått självförverkligande (man är den man vill vara) Men från botten upp dit är det fem steg man måste ta sig upp på.

Det första är det fysiska steget: Man behöver vatten, mat och luft för att kunna leva.

Det andra steget är tryggheten: Där finns familjen och tak över huvudet. Sådant som gör en stabil.

Det tredje steget handlar om gemenskap: Att ha vänner och att känna kärlek.

Det fjärde steget är självkänsla: Att man känner att man har makt, att man är duktig på någonting och har kontroll över något och känner att man uppskattas för det man gör.

Det sista och femte steget är självförverkligande: När man uppnått det man själv ser sig som, den man vill vara är den man är.

1. Försök förklara hur kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av olika steg i Maslows behovshierarki.

Kommunikation kan använda sig av Maslows behovshierarki eftersom man kan utnyttja våra behov som människor.

T.ex. i första steget i trappan finns bland annat mat. Man kan inte uppnå något annat steg om man är väldigt hungrig och människan strävar alltid efter toppen och vill gärna inte gå hungriga. Därför kan man i en mataffär ha ett litet matstånd där man steker köttbullar och man får ta en liten smakbit. När man känner lukten och smaken från aptitretaren blir man ofta sugen på mer och köper automatiskt mer mat och gärna de goda köttbullarna man precis smakade.  Då utnyttjar affären konsumenterna med hjälp av Maslows behovshierarki.

Ett annat exempel kan vara att man har med något skrämmande i en reklamfilm. Något som många är rädda för är spindlar. Så genom att ha med en spindel i reklamen kommer många få sin trygghet borttagen när den känner obehagskänslor. När de känner obehag blir de uppmärksammade på vad som hotar dem. Och lägger då automatiskt på hjärnan vad de precis sätt. Så om det var en reklam om en dammsugare kommer just det märket av damsugare finnas kvar starkare eftersom spindeln gjorde de uppmärksamma under den korta reklamsnutten.

Säljare kan också använda sig av Maslows behovstrappa. Om en säljare på en bilfirma får en kund. En man som ser trött ut med en kaffe i ena handen och ett gnälligt barn i andra. Då är det inte läge för säljaren att gå direkt in på att försöka sälja en porsche, han kanske ska presentera den nya volvon som är en riktig familjebil. Det handlar om att läsa av sin kund och sen välja ut den vara som passar. Är man längst ner i trappan måste man först ta sig till nästa steg innan man når till toppen.

2. Hittar du någon kritik mot Maslows behovshierarki?

Det finns massor av kritik mot Maslows behovstrappa, för det första så påstår han att människans behov kommer i en exakt ordning.

Det är inte rimligt då vi alla tycker och tänker olika. Självklart så är hans punkter en mycket viktig del av ens liv. Vilket visar på att hans modell också är ganska fånig. Det är väldigt uppenbart att människor behöver mat för att kunna leva. Och hans punkter känns uppenbara om vad man behöver i sitt liv. Dock kanske inte i just den ordningen.

Det finns många människor som sätter självkänsla före gemenskap.

Många människor tycker att det är viktigare att ha hög status och jobba hårt på jobbet än att ha vänner runt omkring sig. Dessutom skulle det vara bättre om man inte kategoriserade allt så hårt. Vissa älskar sina vänner mer än sin familj, vissa har inget behov av att känna kärlek osv.  Och vem säger att människan har lyckats när den uppnått självförverkligande?

En människa kan ha lyckats med livet och vara väldigt lycklig men fortfarande sträva efter saker. Har man inte som människa något att sträva efter eller en vilja, så blir vi nog väldigt uppgivna och uttråkade.

  3. Förklara Shannon & Weavers kommunikationsmodell: Sändare - Brus –Mottagare.

Kan du ge exempel utifrån mediekommunikation?

Claude Shannon och Warren Weaver var de första människorna som utvecklade en mattematisk modell för kommunikation. Detta var år 1949 och de gjorde det eftersom man upptäckt att kommunikationen mellan de amerikanska militäriska enheterna inte funkade som de skulle.

Modellen ser ut såhär och fungerar på det sättet att först så finns en källa, det stället som informationen kom ifrån.

Efter det kommer sändaren, en kanal som vill få iväg informationen och få den hörd.

Sen har vi sänd signal, så som informationen till slut kommer fram.

Sen kan det förekomma en bruskälla, det finns många olika former av brus som kan få den sända signalen att inte komma fram korrekt. De ger tre exempel på brus som kan förekomma. 1. Tekniska problem. 2. Betydelseproblem, har man förklarat noggrant så mottagaren förstår? 3. Påverkningsproblem, blir mottagaren påverkad eller glömmer den bort direkt efter vad som sagts, är mottagaren distraherad av något?

Sedan en mottagen signal, Det som tillslut kom fram efter ett kanske förekommande brus.

Sedan en mottagare, en kanal som hjälper till att ta emot informationen.

Sen har vi destination, där som informationen slutligen hamnar.

Om man ska göra om detta till ett exempel kan man ta en nyhetssändning.

Först finns en källa, t.ex. ett företag och statisktik över företaget. Sen kommer en sändare, en journalist som vill berätta för Sverige att detta företag fuskat med lönerna. Journalisten skriver en text och gör ett inslag till en nyhetssändning.

Efter det skickas det ut i tv-apparaterna= sänd signal.

Här gäller det att det inte förkommer brus, det kan vara dåliga frågor i en intervju eller dåliga inklippsbilder eller att ljudet inte fungerar på tv:n hemma.

Sedan kommer mottagen signal, tv:n visar inslaget under nyhetstimmen.

Sist men inte minst kommer destinationen. Personen som sitter i tv-soffan och kollar och tar in informationen.

4. I dokumentärfilmen ”A thread in the web” beskrivs hur sociala medier revolutionerat all mediekonsumtion (och mediekommunikation) de senaste åren. Historikern Dick Harrison beskriver anledningar till detta med hjälp av begreppet kunskapsmonopol. Vad menar han?

Förr i tiden när kyrkan styrde samhället så var informationen som skulle ut till folket toppstyrd. Alltså så var det prästerna som bestämde vad som skulle informeras om och inte. Man kunde inte som medborgare flika in och ifrågasätta prästen eller kritisera honom på något sätt.

Detta är ett kunskapsmonopol. Att all information ligger i en människas händer och han väljer ut vad som ska spridas eller inte.

 Ett sådant monopol på kunskap skulle aldrig funka idag i form av att t.ex. politikerna skulle hålla i all information och släppa det som de tyckte vi skulle veta och sedan låta resten hållas hemligt.

I dagens samhälle har vi konkurerande medier som vill få ut information, vi har sociala medier i form av t.ex. Twitter, bloggar och Facebook som också vill få ut information som de tycker är viktig att sprida. Och med hjälp av internet kan vi ta del av hela världen.  Vi har också lagar och regler som gör att vi har rätt till att veta vad som händer i världen.

Bloggaren Sofia Mirjamsdotter pratar om den tredje statsmakten och hur medier numera blir granskade. Vad menar hon?

Hon berättar att den tredje stadsmakten är medierna och att det finns en fjärde stadsmakt i form av de sociala medierna, folket.

Hon menar att folket i de sociala medierna inte har någon redaktör som väljer ut det som hen anser vara de bästa nyheterna.

Nu är vi redaktörer tillsammans och väljer ut det vi tycker är viktigast och skriver på exempelvis Twitter. Och medias makt har med det minskat. Vi granskar dem nu.

Tidigare har det varit så att det har varit media som varit dem som granskar och kritiserar dem. Hon menar att man måste vara källkritisk, hon nämner Twitter som en källa där man kan solla mellan massor av nyheter och själv välja ut nyheter som känns relevanta och bra.

Dick Harrison avslutar med att det är svårt att förutspå hur framtiden blir.

Vad anser du om du får spekulera? Vad tror du att detta kommer att leda till?

Jag tycker detta är en väldigt bra utveckling. Vi människor har all rätt till att veta vad som händer ute i världen. Vi ska inte vara toppstyrda när det gäller nyheter och kommunikation. I länder som Thailand så får man inte säga vad man tycker och tänker om dem som styr landet. Då blir man straffad. Man ska kunna få sin åsikt igenom, man ska höras och synas om man vill det.

Men eftersom att alla nu kan säga vad de tycker och tänker och på så sätt kan vinkla det så det ser bra ut från deras perspektiv så måste man vara otroligt källkritisk. Man kan inte tro på allt som skrivs i tidningar och bloggar.

Men jag tror att många är alldeles för dåliga på att vara källkritiska. Man tror på det man läser om det står i en tidning. Men nu genom sociala medier kan vi vara källkritiska tillsammans och om någon journalist vinklat en artikel alldeles för mycket kommer sanningen troligen komma fram till slut. Det kan börja med att någon skriver på din facebooksida att en journalist har överdrivigt i en artikel och sedan så sprids det väldigt fort när folk börjar dela inlägget.

Man kan skapa en diskussion runt ett twitterinlägg om en politiker på några sekunder. Folks ögon öppnas och man ser saker med nya perspektiv när man kan ta del av andras åsikter.

Vilma Hedlund

källor: 

Din powerpoint

http://www.ur.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web

http://viesverk.uta.fi/grundkurs/index.html