Uppgift 5

1. Vad innebär kommunikation?

Kommunikation betyder ”överföring av information” och är precis vad det låter som. Ett sätt att överföra information och tankar från ett ställe till ett annat.  Det finns en sändare, information som sändaren vill få fram och en mottagare som tar emot informationen från sändaren.

2. Vad är mediekommunikation?

Mediekommunikation handlar om sändare och mottagare inom medier.

Skillnaden från vanlig kommunikation är att det ska innefatta en kanal också. Ett medie helt enkelt. T.ex. att som journalist få ut sitt budkap till mottagaren genom att skriva en artikel i en tidning. Det gör att hen når ut till många fler.

3. Hur kommunicerar vi?

Vi använder oss av tre sätt att kommunicera, det första är med hjälp av talet. Vi pratar med varandra. Den andra är skriftlig kommunikation, det använder vi oss av när vi skriver och läser. Den tredje är att kommunicera med kroppsspråket, t.ex. ögonkontakt eller hur vi rör oss.

4. Förklara begreppen Intrapersonell och Interpersonell kommunikation, gruppkommunikation, samt masskommunikation.

Interpersonell kommunikation är kommunikationen mellan två människor, då man pratar med en kompis t.ex. Intrapersonell kommunikation är när man kommunicerar med sig själv. T.ex. om man funderar på vad man ska hinna med i veckan och skriver en minneslapp.

Masskommunikation är en kommunikationsform som når ut till massor av människor. Det sker i media, t.ex. tv, radio eller tidning. Den här typen av kommunikation är oftast en envägskommunikation.

Gruppkommunikation är den kommunikation som sker i en grupp. T.ex. i klassrummet när man diskuterar någonting på lektionen med hela klassen. Detta är en typisk tvåvägskommunikation.

5. Vad menas med envägs och tvåvägskommunikation?

Envägskommunikation kan man säga är en enkelriktad kommunikation där mottagaren inte kan få sin röst hörd eller sin åsikt sagd. Undantag är då man kan diskutera vad som sagts på t.ex. internet eller via en insändare till en tidning. Men man kan inte som mottagare av informationen säga till direkt som man kan vid tvåvägskommunikation.

Tvåvägskommunikation är när man t.ex. har ett samtal med en annan person. Man kan lyssna på vad den andra har att säga men samtidigt säga vad man själv tycker och tänker vilket är svårt vid en envägskommunikation.

6. Ge exempel på brus som kan uppstå i kommunikation mellan sändare och mottagare.

Det finns mycket som kan skapa brus i kommunikationen.

-Om mottagaren inte är i rätt tillstånd att ta emot information. Om någon t.ex. är jättetrött och lyssnar lite halvt på vad sändaren försöker informera om. Då kommer inte informationen fram lika bra.

-Om sändaren är väldigt otydlig med vad  den försöker informera om.  T.ex. om det är ett program med otydlig struktur och halvkass programledare.

- Om det är riktiga ljud som stör, t.ex. hög bakgrundsmusik i ett nyhetsinslag som överröstar reportern.

Det finns massor av exempel på brus. Brus kan vara väldigt små men ändå skapa stora problem.

7. Vad kan sändaren tänka/förbereda sig för då denne vill kommunicera ett budskap? Ge exempel.

Det viktiga när man ska förmedla ett budskap är att vara förberedd och att man har tänkt på vissa saker. Vilken är målgruppen? Använda språk som målgruppen förstår, om det är barn ska man inte använda svåra ord.

Vad ska jag göra för att de ska tycka att det är intressant och inte tappar intresset?

Att också inkludera bilder t.ex. för att andra sinnen ska stimuleras. Om man bara sitter och lyssnar och tittar på en person kan man lätt tappa intresset.

Vara förbered så man vet vad exakt man ska förmedla och vad man vill komma fram till så budskapet inte blir så luddigt.

Jag tänker på t.ex. ett nyhetsinslag. Där är det viktigt att nyhetsankaret är väl förberett, att det finns ett inslag eller en bild som man kan titta på och kanske då får mer förståelse för vad som de försöker informera om.  Det är de ofta väldigt duktiga på i tv4-nyhterna och så.

8. Beskriv Maslows behovshierarki.

Det är en modell över hur våra mänskliga behov ligger i olika steg. I modellen av en trappa. Man börjar längst ner och när man nått till toppen av trappan så har man nått självförverkligande (man är den man vill vara) Men från botten upp dit är det fem steg man måste ta sig upp på.

Det första är det fysiska steget: Man behöver vatten, mat och luft för att kunna leva.

Det andra steget är tryggheten: Där finns familjen och tak över huvudet. Sådant som gör en stabil.

Det tredje steget handlar om gemenskap: Att ha vänner och att känna kärlek.

Det fjärde steget är självkänsla: Att man känner att man har makt, att man är duktig på någonting och har kontroll över något och känner att man uppskattas för det man gör.

Det sista och femte steget är självförverkligande: När man uppnått det man själv ser sig som, den man vill vara är den man är.

1. Försök förklara hur kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av olika steg i Maslows behovshierarki.

Kommunikation kan använda sig av Maslows behovshierarki eftersom man kan utnyttja våra behov som människor.

T.ex. i första steget i trappan finns bland annat mat. Man kan inte uppnå något annat steg om man är väldigt hungrig och människan strävar alltid efter toppen och vill gärna inte gå hungriga. Därför kan man i en mataffär ha ett litet matstånd där man steker köttbullar och man får ta en liten smakbit. När man känner lukten och smaken från aptitretaren blir man ofta sugen på mer och köper automatiskt mer mat och gärna de goda köttbullarna man precis smakade.  Då utnyttjar affären konsumenterna med hjälp av Maslows behovshierarki.

Ett annat exempel kan vara att man har med något skrämmande i en reklamfilm. Något som många är rädda för är spindlar. Så genom att ha med en spindel i reklamen kommer många få sin trygghet borttagen när den känner obehagskänslor. När de känner obehag blir de uppmärksammade på vad som hotar dem. Och lägger då automatiskt på hjärnan vad de precis sätt. Så om det var en reklam om en dammsugare kommer just det märket av damsugare finnas kvar starkare eftersom spindeln gjorde de uppmärksamma under den korta reklamsnutten.

Säljare kan också använda sig av Maslows behovstrappa. Om en säljare på en bilfirma får en kund. En man som ser trött ut med en kaffe i ena handen och ett gnälligt barn i andra. Då är det inte läge för säljaren att gå direkt in på att försöka sälja en porsche, han kanske ska presentera den nya volvon som är en riktig familjebil. Det handlar om att läsa av sin kund och sen välja ut den vara som passar. Är man längst ner i trappan måste man först ta sig till nästa steg innan man når till toppen.

2. Hittar du någon kritik mot Maslows behovshierarki?

Det finns massor av kritik mot Maslows behovstrappa, för det första så påstår han att människans behov kommer i en exakt ordning.

Det är inte rimligt då vi alla tycker och tänker olika. Självklart så är hans punkter en mycket viktig del av ens liv. Vilket visar på att hans modell också är ganska fånig. Det är väldigt uppenbart att människor behöver mat för att kunna leva. Och hans punkter känns uppenbara om vad man behöver i sitt liv. Dock kanske inte i just den ordningen.

Det finns många människor som sätter självkänsla före gemenskap.

Många människor tycker att det är viktigare att ha hög status och jobba hårt på jobbet än att ha vänner runt omkring sig. Dessutom skulle det vara bättre om man inte kategoriserade allt så hårt. Vissa älskar sina vänner mer än sin familj, vissa har inget behov av att känna kärlek osv.  Och vem säger att människan har lyckats när den uppnått självförverkligande?

En människa kan ha lyckats med livet och vara väldigt lycklig men fortfarande sträva efter saker. Har man inte som människa något att sträva efter eller en vilja, så blir vi nog väldigt uppgivna och uttråkade.

  3. Förklara Shannon & Weavers kommunikationsmodell: Sändare - Brus –Mottagare.

Kan du ge exempel utifrån mediekommunikation?

Claude Shannon och Warren Weaver var de första människorna som utvecklade en mattematisk modell för kommunikation. Detta var år 1949 och de gjorde det eftersom man upptäckt att kommunikationen mellan de amerikanska militäriska enheterna inte funkade som de skulle.

Modellen ser ut såhär och fungerar på det sättet att först så finns en källa, det stället som informationen kom ifrån.

Efter det kommer sändaren, en kanal som vill få iväg informationen och få den hörd.

Sen har vi sänd signal, så som informationen till slut kommer fram.

Sen kan det förekomma en bruskälla, det finns många olika former av brus som kan få den sända signalen att inte komma fram korrekt. De ger tre exempel på brus som kan förekomma. 1. Tekniska problem. 2. Betydelseproblem, har man förklarat noggrant så mottagaren förstår? 3. Påverkningsproblem, blir mottagaren påverkad eller glömmer den bort direkt efter vad som sagts, är mottagaren distraherad av något?

Sedan en mottagen signal, Det som tillslut kom fram efter ett kanske förekommande brus.

Sedan en mottagare, en kanal som hjälper till att ta emot informationen.

Sen har vi destination, där som informationen slutligen hamnar.

Om man ska göra om detta till ett exempel kan man ta en nyhetssändning.

Först finns en källa, t.ex. ett företag och statisktik över företaget. Sen kommer en sändare, en journalist som vill berätta för Sverige att detta företag fuskat med lönerna. Journalisten skriver en text och gör ett inslag till en nyhetssändning.

Efter det skickas det ut i tv-apparaterna= sänd signal.

Här gäller det att det inte förkommer brus, det kan vara dåliga frågor i en intervju eller dåliga inklippsbilder eller att ljudet inte fungerar på tv:n hemma.

Sedan kommer mottagen signal, tv:n visar inslaget under nyhetstimmen.

Sist men inte minst kommer destinationen. Personen som sitter i tv-soffan och kollar och tar in informationen.

4. I dokumentärfilmen ”A thread in the web” beskrivs hur sociala medier revolutionerat all mediekonsumtion (och mediekommunikation) de senaste åren. Historikern Dick Harrison beskriver anledningar till detta med hjälp av begreppet kunskapsmonopol. Vad menar han?

Förr i tiden när kyrkan styrde samhället så var informationen som skulle ut till folket toppstyrd. Alltså så var det prästerna som bestämde vad som skulle informeras om och inte. Man kunde inte som medborgare flika in och ifrågasätta prästen eller kritisera honom på något sätt.

Detta är ett kunskapsmonopol. Att all information ligger i en människas händer och han väljer ut vad som ska spridas eller inte.

 Ett sådant monopol på kunskap skulle aldrig funka idag i form av att t.ex. politikerna skulle hålla i all information och släppa det som de tyckte vi skulle veta och sedan låta resten hållas hemligt.

I dagens samhälle har vi konkurerande medier som vill få ut information, vi har sociala medier i form av t.ex. Twitter, bloggar och Facebook som också vill få ut information som de tycker är viktig att sprida. Och med hjälp av internet kan vi ta del av hela världen.  Vi har också lagar och regler som gör att vi har rätt till att veta vad som händer i världen.

Bloggaren Sofia Mirjamsdotter pratar om den tredje statsmakten och hur medier numera blir granskade. Vad menar hon?

Hon berättar att den tredje stadsmakten är medierna och att det finns en fjärde stadsmakt i form av de sociala medierna, folket.

Hon menar att folket i de sociala medierna inte har någon redaktör som väljer ut det som hen anser vara de bästa nyheterna.

Nu är vi redaktörer tillsammans och väljer ut det vi tycker är viktigast och skriver på exempelvis Twitter. Och medias makt har med det minskat. Vi granskar dem nu.

Tidigare har det varit så att det har varit media som varit dem som granskar och kritiserar dem. Hon menar att man måste vara källkritisk, hon nämner Twitter som en källa där man kan solla mellan massor av nyheter och själv välja ut nyheter som känns relevanta och bra.

Dick Harrison avslutar med att det är svårt att förutspå hur framtiden blir.

Vad anser du om du får spekulera? Vad tror du att detta kommer att leda till?

Jag tycker detta är en väldigt bra utveckling. Vi människor har all rätt till att veta vad som händer ute i världen. Vi ska inte vara toppstyrda när det gäller nyheter och kommunikation. I länder som Thailand så får man inte säga vad man tycker och tänker om dem som styr landet. Då blir man straffad. Man ska kunna få sin åsikt igenom, man ska höras och synas om man vill det.

Men eftersom att alla nu kan säga vad de tycker och tänker och på så sätt kan vinkla det så det ser bra ut från deras perspektiv så måste man vara otroligt källkritisk. Man kan inte tro på allt som skrivs i tidningar och bloggar.

Men jag tror att många är alldeles för dåliga på att vara källkritiska. Man tror på det man läser om det står i en tidning. Men nu genom sociala medier kan vi vara källkritiska tillsammans och om någon journalist vinklat en artikel alldeles för mycket kommer sanningen troligen komma fram till slut. Det kan börja med att någon skriver på din facebooksida att en journalist har överdrivigt i en artikel och sedan så sprids det väldigt fort när folk börjar dela inlägget.

Man kan skapa en diskussion runt ett twitterinlägg om en politiker på några sekunder. Folks ögon öppnas och man ser saker med nya perspektiv när man kan ta del av andras åsikter.

Vilma Hedlund

källor: 

Din powerpoint

http://www.ur.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web

http://viesverk.uta.fi/grundkurs/index.html

Uppgift 4

Jag filmade showen med den vänstra kameran som tog mest helbild men också några halvbilder tillsammans med Hugo. Vi turades om att filma under alla nummer. Jag ska inte delta i efterarbetet eftersom jag var med under showen. 

Uppgift 3- Studiebesök på Babel

(Jag förkortade frågorna lite när jag skrev ut dem)

Uppgift 3- Studiebesök på Babel

På plats.

Vilka roller kan du identifiera?

-Jag ser en programledare, 2 kameramän, en sminkös, en regissör, ljustekniker och ljudtekniker.

Hur många kameror används?

- Fyra kameror.

Hur många lampor används?

-Av vad jag kan urskilja ser jag 20 starka lampor.

Detaljer i scenografin och rekvisita?

-Inredningen är skapad ungefär som i ett vardagsrum med soffor, mysiga lampor, jordnära färger och fina mönster på tapeten. Den har nog gjorts så för att ge ett tryggt och hemtrevligt intryck.

Kommunikation med publiken.

-Det är en envägskommunikation eftersom det inte finns någon kommunikation med publiken. Vi i publiken får sitta tysta och lyssna och klappa händerna, ibland t.o.m. på beställning.

Vilken målgrupp har programmet?

-Babels målgrupp är för kulturintresserade människor eftersom det bara handlar om kulturnyheter och så bjuder de in gäster som är kunniga inom kultur. Det känns dessutom mer riktat för äldre människor än yngre, det känns så eftersom de använder sig av komplicerade ord och bjuder bara in vuxna människor. Det är ett väldigt strikt program, man får en känsla av att programmet vill hålla en hög standard med intellektuella och framgångsrika gäster.

Vad tycker du om innehållet i programmet?

- Jag tycker innehållet var väldigt enformigt och det var lite oturligt att vi fick se just detta avsnitt eftersom det var nobelspecial, annars brukar det handla om lite olika saker och de bjuder in olika gäster. Nu var det mycket prat om en person.  Jag tycker inslagen mellan allt prat var intressant och så tyckte jag det var kul att höra en bit av en novell när de högläste. Det var också väldigt intressant att se gästerna live, man hörde vilka som var pålästa och vilka som var mindre pålästa. Det mindre intressanta var när de tog in gäst efter gäst och pratade om samma saker.

Vad har du lärt dig?

-Det jag har lärt mig och tagit med mig är att det är en väldigt långsam process att spela in ett program med många omtagningar och teknisk strul. Och så tänkte jag extra på hur duktig programledaren var att hon kunde komma ihåg all manus.

Senare analys.

Vilken målgrupp har programmet?

-Om man kollar på Babels hemsida så står det att programmet är riktat till personer som tycker om att läsa. Det står ingenting om ålder eller något sådant. Men jag anser själv att programmet riktar sig till äldre människor.

Är rekvisitan anpassad efter målgruppen?

-Inredningen är anpassad till målgruppen då studion liknar ett vardagsrum, där man läser böcker. Det ligger böcker framme och bakgrunden av studions väggar pryds av bokstäver. Det kan kopplas till litteratur men annars vet jag inte.  

Vad tycker du om vinjetten och grafiska formgivningen?

-Jag tycker vinjetten är väldigt opassande till Babel. Den är skramlig och vill försöka låta lite ungdomlig när programmet är tvärtom. Men grafiken passar då det är bokstäver men skulle kunna vara lite mer informerande om programmet, den är lite tråkig.

Hur många kameravinklar uppfattar du?

- Jag uppfattar 4 vinklar. En på intervjuaren och en på den intervjuade, en helbild från sidan och en framifrån på båda.

Åsikter om hur programmet  är filmat eller ihopklippt?

 - Nej jag tycker att det är bra filmat och de byter ofta kameravinkel och många inslag vilket gör att man inte blir uttråkad när man kollar på det.

Skulle babel fungera på reklamfinansierade tv-kanaler?

- Nej det tror jag inte eftersom jag tycker att Babel står för ett kompetent program med lugnt tempo. Då blir det avbrutet hela tiden med långa reklaminslag som skulle förstöra den stämningen som skapas i programmet.

Hittar du inspiration till ert program ni ska göra?

- Ja eftersom min grupp ska göra ett program som ska vara inspirerat av Babel så fick jag jättemycket idéer av att se det riktiga programmet. Vi ska ju försöka efterlikna det så mycket som möjligt.

Uppgift 2 – Mediekommunikation

1)Vad tycker du generellt om avsnittet? Vad berättas? Vad berättas inte?

• Finns det någon vinkling? På vilket sätt? Vem eller vilka är avsnittet riktat till tror du, dvs vilka är målgruppen?

• På vilket sätt framställs National demokraten Marc Abrahamsson i detta inslag?

Jag tycker att det var ett väldigt roligt och bra avsnitt som innehöll många intressanta inslag om de stora klyftorna mellan människor i samhället. Man fick sig en riktig tankeställare när man hade sett klart.

Avsnittet handlar som sagt om de stora klyftorna i samhället och fördomar mot varandra. Man får följa med Musse Hasselvall och Doreen Månsson i Södertälje där de besöker en gymnasieskola och när de pratar med olika politiker och folk som jobbar med ungdomar. Detta avsnitt handlar främst om ungdomarna och man får vara med på under en vecka ungefär, skolan är uppdelad i två delar, en del för de estetiska linjerna och en för praktiska linjer. Anledningen till varför de delade upp skolan och låste dörrarna mellan korridorerna var för att de som gick den praktiska linjen förstörde datorer och uppträdde stökigt. Det var det de estetiska eleverna sa i alla fall.

På den praktiska delen av skolan går det mest invandrare och på den estetiska är nästan alla svenskar. Men svenskarna är en stor minoritet om man räknar med hela skolan. Eftersom att de är så få så är många invandrare elaka mot svenskarna, skriker saker efter de, kastar mat på dem osv. Det är omvänd rasism på skolan. 

De lägger mycket vikt på att det är så synd om de svenska på skolan, att de blir kallade svennejävlar och sådant. Invandrarna får inte lika mycket plats i programmet att säga vad de tycker. Men det är lite det som gör att det här avsnittet blir speciellt. Rasism brukar handla om något svenskar gör mot invandrare. Men i det här fallet är det tvärtom.

Serien är vinklad så att man ska känna empati för minoriteten alltså svenskarna. Men sen lite längre in i programmet ska man få empati för invandrarna som också på något sätt känner sig utstötta. När man sett klart avsnittet så är man på bådas sidor och hoppas på att det ska lösa sig i Södertälje där det är inspelat.

Avsnittet är riktat till ungdomar, jag tror det är speciellt riktat till ungdomar som har fördomar. Avsnittet har gjorts för att få dem att förstå att fördomar bara handlar om för lite kunskap. Har man ingen man kan prata med som kommer från Sverige, då kanske man lättare får fördomar om svenskar.

Han framstår som väldigt korkad som har så orealistiska tankar om samhället. T.ex. att han kallar det mångkulturella för ett ”experiment” och att han helst vill att alla som inte är svenskar inte ska bo i Sverige, inklusive alla barn som är födda i Sverige av utländska föräldrar. Man hör på hans argument att han aldrig i hela sitt liv varit intresserad av vad invandrare har att säga om saken.  Många av dem vill bo i Sverige, ser det som sitt hem och är väldigt nöjda. Han säger att alla invandrare vill ha ett ”eget land där man kan leva i någorlunda trygghet” Det finns ingen fakta bakom det han säger.

2)Finns det någon vinkling? På vilket sätt? På vilket sätt framställs National demokraten Marc Abrahamsson i detta inslag? Vilka skillnader uppfattade du i jämförelse med "Dom kallar oss svennejävlar" när det kommer till hur Abrahamsson porträtteras?

Ja i det här inslaget finns en tydlig vinkling, det de vill få fram är att Sverige inte är ett hållbart land om vi ska fortsätta i samma riktning med vår mångkulturellhet. Man kan lista ut varför det är så vinklat då de bara har frågat en person från Sverige om hans åsikt och det är en Nationaldemokrat som bor i en stad med en majoritet av invandrare. Det är självklart vad han kommer svara på nyhetsläsarens frågor. Han kommer skylla på invandrarna i alla lägen eftersom att han har en sådan stark åsikt.

Det hade varit mycket bättre om de hade tagit in en till person i inslaget, kanske en annan politiker eller någon civil person som bor mitt bland upploppen.

Om jag hade bott i USA och sett det här på tv hade jag trott att han var en mer betydlig person i Sverige än vad han är i verkligheten. Han blir ju framställd som en expert som kan mycket om ämnet och vet vad det handlar om. Han svarar på frågorna som att han har det exakta svaret.

I ”de kallar oss svennejävlar” så framstår han mer som en korkad person då Doreen påpekar saker han säger som är lite över gränsen t.ex. när han kallar invandringen för ett experiment. Men i Nyhetsinslaget framstår han mer som en ”expert” som talar för Sverige. Han får på något sätt stå för vad svenskarna tycker. Och han får ju verkligen inte fram Svenskarnas åsikt alls.

3)

• Vem?

• Säger vad?

• Med vilken kanal?

• Till vem/vilka?

• Vad får det för effekt?

”De kallar oss svennejävlar”

Vem? Ur

Säger vad? Att det är stora klyftor mellan svenskarna och invadrare i vissa områden i Sverige.

Till vem/vilka? Till ungdomar.

Vad får det för effekt? Jag som ungdom som ser detta börjar tänka på hur mina egna fördomar ser ut och att man ska tänka efter.

Nyhetsinslaget

Vem? RT

Säger vad? Att det förekommer stora upplopp i Sverige ifrån invandrarnas sida och att läget är kritiskt.

Till vem/vilka? Befolkningen i USA.

Vad får det för effekt? USA:s befolkning får fel syn av vad Sverige är och står för eftersom att de har tagit in en nationalistisk demokrat för att presentera Sverige. Så det ger en väldigt dålig effekt.  

egen reflektion av uppgift: Mediahistoria- internets historia

1) Jag har lärt mig att jämföra fakta från olika hemsidor för att bli mer kritisk om vad som skrivs. Om det står något på en hemsida och så står det något helt annat på andra så kan man kolla upp faktan på en mer trovärdig hemsida som t.ex. NE. Jag har även blivit bättre på att urskilja om det är en bra hemsida att kolla upp fakta på. Man ser ganska snabbt om hemsidan är seriös eller inte. Jag har även lärt mig att det finns mycket fakta att hitta i böcker. Allt finns inte på internet.

2) Det som gjorde ämnet så intressant är att internet är ett hyfsat nytt media och historian sträcker sig inte flera hundra år. Det gör det enklare att hitta rätt fakta och få reda på intressanta saker. Det är också kul att vi levde på den tiden som flera av de stora händelserna i internets historia hände. När jag föddes så var internet verkligen inte en stor del av vårt liv på det sättet som det är nu.

De mest intressanta med de andra grupperna var att höra om det som gav grunden till medierna. De första "tidningen" eller den första kameran. Det var också kul att se lite roliga klipp. T.ex. det klippet från radion där många i Sverige klagade på att en kvinna var nyhetsuppläsare. Det känner man är väldigt gammalmodigt att tycka så.

3) Samarbetet i min grupp fungerade väldigt bra! Men det var en grej som var lite svår, man fick tre punkter att utgå från och vi var fyra i gruppen. Men vi löste det så att en gjorde powerpointen och fick även hjälpa de andra tre att hitta lite fakta och så. Men det var bra att en gjorde lite extra jobb på powerpointen så den vart lite roligare och mer kreativ. Det jag gjorde mest var att skriva om internets historia och göra en tidslinje för alla händelser.

Religionsläxa

Varför är vi här?
Jag tror att vi är på jorden av en slump, vi finns för att vi blev till. Inget mer än så. Meningen  med livet är att vara lycklig. Man ska göra det som känns bra, inte gå runt och tycka saker är jobbiga. Men alla ska vi dö en gång, vilket gör att man kan tycka att det inte finns någon mening. Men livet är verkligen en gåva som man inte ska kasta bort.

Varifrån kommer vi och världen?
Vi kommer ifrån Big Bang och sen var det som hände efter en slump. T.ex. att planeten är konstruerad så vi kan leva på den. Jag tror inte direkt på någon Gud eller så. Ibland kan allt kännas så otroligt. Hur ska allt kunna bli så perfekt konstruerat. Då börjar man fundera om det inte finns några högre makter. Jag säger inte att det inte finns, men jag har svårt att tro det.

Varthän?
Efter döden så tror jag att man förmultnar, blir jord, som sedan är en del av kretsloppet.
Jag skulle gärna vilja att man föds om som en ny människa eftersom att det är jobbigt att tänka på att man någon gång inte kommer finnas. Så jag hoppas på att det är så att man blir pånyttfödd.

Ghost world

1. Describe Enid, describe Rebecca. At the start of the story, why do you think they are friends? Why does their friendship deteriorate throughout the film? How have they both changed by the end of the story?

Enid is a lost teenager who doesnt´ know what she wants to do with her life, I think. She seems very smart and artistic. But she gets angry with anyone who doesnt do what she wants. Rebecca is Enids best friend, she seems more down to earth. She has a job and she want her own apartment and to start her grown up life.

I think they are friends because they are both kind of outsiders in school because of their weird sense of humor. But they have each other and their friend who works at the gas station.

Their friendship deteriorates when Enid meet Seymour. She thinks only of him and do not want to be with Rebbeca longer. I think she is currently unhappy with her own life, so instead of talking whit Rebecca about it she talks whit Seymour and shut out rebecca from her life.

In the end I think that Enid change the most, she understand what she did wrong and makes everything right. Then she went away with the mysterious bus which I think represents her ”new start” in her life. But i don´t really know in which way Rebecca change?

3. When Enid asks Seymour if he believes society has evolved beyond the racism depicted in the Cook’s Chicken poster, he says things are probably better now, but adds that it’s “complicated”. “People still hate each other, but they just know how to hide it better”. What do you think he means by this?

He believes that people still hate on each other even though they don´t dare to stand for there opinion face to face. Now a days it's not okay to stand and say exactly what you think about anything because you are more aware that you can hurt someones feelings. Back in the days the people was more outspoken, they demonstrate and stood for their opinion. Now you can write what ever you think on the internet or to a journal where you can be anonymous. 

6. Is Ghost world a comedy? How is this film different from comedies that you are accustomed to viewing?

Yes, I think that this movie was a comedy, but not only. I would call it a comedy drama.

 If you ask me, a comedy should be easy to watch so you don´t have to think so much while looking at it, there shouldn´t be so many confusing scenes. For example the one with the bus that had stopped going but came in the end to pick her up.

 Above all, you should laugh allot when you watch a comedy. Ghost World was funny sometimes but mostly sad I think. Many depressing people who did strange things. But even though it was sad, it was that who made the movie fun, the exaggerated failures. 

Book review- The fault in our stars

1.

One conflict in the book is the conflict between the main character Hazel and the author Van Houten. Van Houten is Hazel´s absolute favorite author, she have red allot of books in her 17 years but it is something special whit his book. Van Houten has only written one book, Hazel thinks that the head character in the book reminds her of herself. The book is about a girl who suffering from cancer, just like Hazel. But the book ends very quickly in the middle of a sentence. Actually both Hazel and her boyfriend August who also is a big character in the book suffers from cancer and after reading the book they are desperate to know what happens after that last sentence. What happens to the girl’s mother? What happens to her hamster?

It is difficult to reach Van Houten, Hazel has written many long e-mails that never been answered.

So Hazel’s boyfriend Augustus uses his last will for them to go to Amsterdam and meet the author. Everything is decided, August and Hazel have had contact with the author's assistant by e-mail and they've decided the time and place for a meeting.

Although Hazel is very sick by the time they go to Amsterdam to meet him. On the day of the meeting they are very excited and happy. They go to Van Houten´s house and they ring the bell. 

Nothing runs like Hazel and August imagined. Van Houten is an alcoholic and rude man, not at all the person they thought. He does not answer any of their questions that they ask about the book. He is really mean and says that people with cancer are not worth anything, they only cost money. It ends with Hazel gets really angry and yells at Van Houten.

A couple of months later August die and at his funeral Hazel sits on the bench in the church. Behind her she hears a familiar voice. She turns around and there sits Van Houten. After the ceremony she walks to him and asks what he is doing there.

He is there to apologize; he tells her that he behaves the way he does because his daughter died from cancer when she was little. And that the book was about her. So after the book was published he had broken down completely. And that he was ready to maybe write a continuation after all.

2.

“The marks humans leave are too often scars.”

In the beginning of the book both Hazel and Augustus thinks that it is important to be remembered, not just die and disappear. They want to do something big. But the farther you get in the story the more they realize that its ‘not so important to be remembered like a celebrity will. It’s more important to leave great memories to those you leave behind.

“I’m on a roller coaster that only goes up, my friend.”

Augustus says this to his friend. He means that right now life is great!  It happens very positive things that make everything feel bright. Yet we know that a roller coaster cannot go up forever. And that someday it will go right down.

“The only person I really wanted to talk to about Augustus Water's death with was Augustus Waters”

This quote tells us how much Hazel loved Augustus. They could talk about anything with each other. It’s really beautiful.

“Don't worry. Worry is useless. I worried anyway”

This quote describes very well how most people feel. One should not worry about little things. But you do it anyway.

“That's the thing about pain. It demands to be felt.”

August says this to his friend when he is very sick and about to die. I think he means that the pain is real. It demands to be felt. You can’t hide from it.

3.

The message in this book I think is that life is very valuable. And when everything goes to hell you have to keep on fighting, even though it’s hard sometimes. Nothing can be perfect. Hazel suffering from lung cancer but still manages to find happiness and love. She puts up with permanent pain but can still have a smile on her face which is very inspiring. Concentrate on the good things in life and put your energy on the things you like and appreciate, then you will feel better than you would ‘we done if you dwelled everything negative.

Oliver Twist

I dont think that a book with such a description of a Jew would be published today.

These days we are more careful whit what we say and what we wright about other religions. If the book would be published I think that many people would thought that the description was very unnecessary and maybe a little stupid.

To describe a character in a book by calling him "The Jew" makes it more of an insult than a name, and because he calls a person "the Jew" it makes you think that all Jews are the same. Which they are not.

And the description of "the Jew" does not make it much better. He writes "the Jew have a Villainous-looking face.” That you can recognize a jew on their faces is just an old preconception.

Its unnecessary to call Fagin the jew insted of just his name. If it would be like that, I would not have a problem whit the rest of the description because its just a character.

The Jews certainly not had it so easy in the history and if the book would be publicead I'm sure people would react negative and that Jews would defend themselves by trying to get rid of the book or retouch the book or something.

Vilma Hedlund