Fördjupning uppgift 8

Reklamen som jag stör mig på:

Reklamen är en reklamfilm för kött från Guldgris.

Reklamfilmen är bara 20 sekunder lång och börjar med att tre medelålderskvinnor står och skålar i champagne på en terras. Man uppfattar att det pågår en fest eller något slags mingel. Lite längre bort står en man och grillar. Kvinnorna får plötsligt upp ögonen för mannen och utbrister saker som ”vilken läckerbit” och ”en sådan skulle man vilja sätta tänderna i”. Då filmas en stek som ligger på grillen. Mannen ser att de kollar på honom och ger dem en flörtig blick och de tre kvinnorna börjar fnissa. Reklamfilmen slutar där med att en speaker-röst säger, ”Guldgris, för god att låta bli”.

Avsändaren är Svenska Avelspoolen AB och mottagaren är i detta fall vuxna personer i Sverige som äter griskött och som tycker om att grilla.  

Budskapet var att med kött från Guldgris som är ett premiumkött med god kvalité skapas en härlig atmosfär och positiv stämning när man tillagar det. 

Det första man ser i denna reklam är en stor vit villa som ger ett intryck av att man befinner sig hos överklassen. Man ser vuxna människor mingla runt utanför huset på den stora altanen. Människorna är klädda i finkläder och ser glada och nöjda ut. Man får ett intryck av att det här är på det här sättet man ska eller ska vilja leva på. Vitt och elegant. Fokuset ligger inte på själva varan, det enda de vill visa är en känsla av lyx. De fokuserar alltså mer på ytan än produkten vilket gör reklamen ganska fånig.

Jag tycker att denna reklam är störande eftersom den lyfter fram så stereotypiska bilder av hur män är och hur kvinnor är. De tre kvinnorna står bara och dricker vin och utbrister saker som ”Vilken läckerbit” och kollar på en av männen som står och grillar. Man får intrycket av att kvinnorna är lite korkade och som att de inte har något annat att prata om än mannen som står och grillar. Mannen som står och grillar blir också dumförklarad i reklamfilmen när han står och ler mot kvinnorna som han tror pratar om honom. Det som kvinnorna egentligen pratar om är köttet. Jag tycker bara att det är för det första en dålig reklam eftersom att man inte blir sugen på något kött och jag blir bara irriterad att alla i filmen framställs som korkade.

Denna reklam är anmäld av en privatperson, personen tycker att reklamen är könsdiskriminerad, kränkande, sexistisk och fördomsfull vilket jag håller med om.

Reklamen som jag tycker är bra:

Reklamen är för Halebop

Reklamen är ca 30 sekunder lång och utspelar sig i ett omklädningsrum där ett gäng killar sitter och ska byta om efter vad som ser ut som en hockeyträning. En av killarna får ett sms och en av de andra killarna tar mobilen och kollar. Han läser upp sms:et högt där det står ”Saknar dig, från Theo Ekenborg.” Efteråt frågar samma kille, ”Vem är det?” Killen som är ägare till mobilen ser osäker ut och tvekar innan han svarar att det är hans pojkvän och att de firar sin ettårsdag. En tystnad uppstår innan killen som tagit mobilen utbrister ”Men grattis, ett år det är inte lätt alltså!” Resten av killarna säger också uppmuntrande kommentarer och de fortsätter byta om med glada miner. Sen kommer en text upp där det står ”Lovebomba någon med Halebop Rubbet 269kr/månaden.

Avsändaren är Halebop och mottagaren är unga personer som smsar mycket.

Budskapet är att man med Halebops nya erbjudande kan ”Lovebomba” alltså smsa med sin käraste hur mycket man vill för bara 269 kr/månaden. Dessutom har Halebop valt att kärleken i denna film ska vara mellan två killar vilket är nytänkande och fint eftersom det visar att kärlek är för alla och att det inte är några konstigheter.

I början av reklamen så är det ett gäng svettiga killar i ett omklädningsrum vilket är en miljö där det kan vara ganska hård stämning och det känns ganska macho. Den bilden ändras väldigt snabbt då det blir en varm och kärleksfull stämning i rummet bara några sekunder senare.

Jag tycker att den här reklamen föregår med gott exempel eftersom att den istället för att göra som alla andra reklambyråer gör vilket är att utnyttja sådant som gör oss upprörda som stereotypiska, sexistiska reklamer. Så har de vänt på steken och får oss tittare uppmärksammade för att den här reklamen är så nytänkande, modern och fin. De har fångat en kärleksfull stämning, det är inte bara faktumet att killen i reklamen blir accepterad för att han är homosexuell utan de lyfter också fram en varm, kärleksfull stämning och hur viktigt kamratskap är. Att man är schysst mot varandra. 

           

• Varför tror du det fortfarande förekommer stereotyper och/eller fördomar i

reklamfilm? Vad anser du om det? (försök se nyanser)

Jag tror att det fortfarande finns stereotypa roller och diskriminerande och fördomsfullhet i reklam för att det är på det sättet som man säljer. Genom att få tittaren att regera har man gjort avtryck i den personens hjärna. Man måste få personen som ser reklamen att komma ihåg den. Ge ett intryck, skapa känslor. Då är det perfekt att använda sig av saker som folk stör sig på. Det behöver inte bara handla om stereotyper och diskriminering, det kan också vara särskrivningar, irriterade uttal på ord eller starka färger. Bara det är saker som drar folk att se det eller höra det. Att få reklamen att fastna hos den som ser den.

Jag förstår varför man gör det men jag tycker inte att det är en bra teknik. Vi kämpar mycket i samhället för att få bort dessa stereotypiska roller och könsdiskriminering, men ändå ser man varje dag på tv, i tidningar eller hör på radion reklamer som leder utvecklingen åt fel håll. När sådana här reklamer skapas och når ut till folket blir det naturligt igen att sätta människor i fack och vara diskriminerande, då får man kämpa hårt med att ändra folks förvridna syn på hur en kvinna ”ska” vara och hur en man ”ska” vara. Ett synsätt som vi har men som inte stämmer. 

• Borde reklambyråer och företag ta ett större ansvar? Varför? Varför inte?

(försök se nyanser)

Reklambyråerna och företagen borde ta mer ansvar med tanke på hur många de når ut till. Varje dag ser folk på dessa reklamer i tidningar, på tv, i tunnelbanan, på gatan, hör på radion osv osv och är den reklamen sexistisk och stereotypisk så blir resultatet fler fördomar och  det blir mer diskriminering. Inte bara vuxna personer ser reklam utan det når ut till alla. Små barn som ser reklamen lär sig hur samhället tycker att saker ”ska” vara på. Det är inte bra för framtiden, Sverige som är ett land som jobbar mycket för jämställdhet borde inte skapa reklamer som är precis tvärtom. Det känns som att börja om på noll varje gång man ser en reklam som är stereotypisk och sexistisk. Samtidigt förstår jag varför reklambyråerna och företagen gör som de gör. Allt som är uppseendeväckande säljer väldigt bra och det handlar om att fånga människors uppmärksamhet. Men om vi vill ha en förändring till det bättre i samhället där alla lever under samma förutsättningar borde reklambyråerna och företagen ta sitt ansvar och bygga deras reklamer på något annat än just det. Det skulle kännas mer nyskapande och modernt. Det känns lite old school att använda sig av stereotypa roller. 

Uppgift 7 Bildteori, instagram och likeraketer

1.              Motivera oxå på din blogg varför du tror din blid förtjänar många likes. (Du kan som sagt publicera din bild på instagram på riktigt för att se vad som händer, men detta är valfritt).

Den här bilden publicerade jag i slutet av december 2013, jag var i Vietnam och alla andra i skolan. Jag fick väldigt många likes på min bild och jag tror att det dels beror på att alla vid denna tidpunkt satt i klassrummet, såg min bild och tyckte det såg väldigt härligt ut och att de själva gärna skulle vara där så de likear den. Det är så jag tänker när jag ser andras bilder på varma stränder i alla fall.

Det kan också bero på att bilden har bra skärpa, att det händer något i bilden (vågen), vilket gör att man fastnar för den.

Jag läste även på capdesign.idg.se att ”Folk föredrar bilder som är dominant blåa, 24 procent mer än röda - och du kan få fler likes med en bild som framhäver en färg. En bild av havet? Det är Instagramguld.” Så jag antar att det kan ligga i det undermedvetna att likea bilder som är blåa, vilket ger min bild extra mycket likes.

2)Välj EN av dina klasskamraters likeraketer. Motivera varför du tror denna bild skulle få många likes. 

Jag tror att Martinas bild är en riktig likeraket!

Man ser en trend på instagram att bilder på träning och bilder på mat är de som får flest likes. Och den här bilden är på mat, det finns i princip ingen som inte gillar mat så man kan säga att matbilder går hem hos alla. Vilket ganska naturligt gör det till en like-raket.

Men om jag ska säga varför jag valde ut just denna av de andra matbilderna som fanns att välja på så skulle jag säga att det var för att den var så ljus, man ser den snabbt och den fångar min uppmärksamhet. När jag ser bilden ser jag en färgchock, massa goda saker på ett bord som är jättefint upplagt, när jag fått mitt första intryck tittar jag närmare på bilden och ser alla saker som jag tycker är så himla gott, pannkakor, Nutella, frukt osv. Man blir riktigt sugen på att hugga in för det ser så gott, mysigt och trevligt ut! Och jag likear bilden direkt!

1)Vad tycker du generellt om medier som instagram och liknade? Varför tror du de blivit så populära?

Det finns självklart både positiva och negativa aspekter med sociala medier som instagram. Men i min värld så är det nästan bara positivt!

Jag går in på instagram när jag inte har något bättre för mig t.ex. när jag sitter på bussen eller när jag sitter och väntar utanför klassrummet när jag kommer för tidigt till skolan.  Jag tycker att det är roligt att se vad mina kompisar gör om dagarna, jag följer användare som lägger upp humoristiska bilder som ger mig ett gott skratt och inspirerande konton som ger mig små drömmar om framtiden.

Man känner på något sätt att man alltid vill vara en del av det sociala, jag är i alla fall en sådan person som gillar när det händer saker, när jag har folk runtomkring mig. Instagram och t.ex. facebook hjälper mig att fylla den luckan av tristess som jag är i när jag t.ex. sitter på bussen. Men när jag hamnar i en sådan situation tar jag bara upp mobilen. Det är varför sociala medier är så populära, man behöver aldrig ha en tråkig stund.

På mobilen finns alla samlade på något skrämmande sätt.

När jag skriver det känns det sjukt. Att man aldrig kan slappna av, men det har bara blivit så, som ett beroende. Det är så tillgängligt och enkelt så varför ska man ha tråkigt när man inte behöver?

Många äldre är oroliga för att vi unga ska förlora oss helt i vår dator och mobil men jag anser att de flesta inklusive mig väljer att socialisera sig på riktigt än genom mobilen.

Anledningen till varför vi pratar på mobil eller dator ibland eller ganska ofta är för att vi kan. Innan mobilerna kom så träffades man precis som idag och pratade om sitt liv. Exakt samma idag, men skillnaden är att vi kan liveuppdatera varandra med saker som händer. Jag kan fota och lägga upp på instagram när jag tar en härlig joggingtur, sen kan mina vänner se det och likea eller kommentera. Men att träffa dem face o face är en helt annan sak. På instagram delar man inte riktigt med sig av riktigt personliga problem eller historier. De pratar man med sina vänner om.

En baksida av instagram finns också tyvärr. Personer utsätts för hot och kränkningar, det är inte bara på instagram utan på alla sociala medier. Men på just instagram kan man skydda sig mot elaka personer. Man kan vara privat och bara låta sina vänner följa en, blir man ändå mobbad (av en kompis) har det inte med sociala mediet att göra. Men det är lätt att säga såhär, sociala medier går ner i åldrarna och idag är det fullt normalt att en 8-åring har instagram, man är inte jättebra på att tänka efter och riskbedöma det man gör i den åldern. Man kanske lägger upp en utmanande bild för att få uppmärksamhet och plötsligt strömmar likes in. Man fortsätter i denna riktning att vara utmanande och söka efter uppmärksamhet. Smällen kan komma senare då någon kanske kommenterar något elakt eller man ångrar det man har lagt upp. Jag kan tänka mig att många där ute har ångest över vilka bilder det finns på dem på internet.

3)Varför vill vi ha så många likes? Vad handlar detta fenomen om egentligen? (Om du siktar mot högre betyg försöker du hitta lite fakta på webben för att ha en grund för dina argument, börja med länkarna till höger).

Jag läser en artikel på nyheter 24 som handlar om de ungas påverkan av denna

”like-hets” som pågår just nu på sociala medier. Det journalisten Magda Omerspahic lyfter fram i texten är att ungdomstiden är en väldigt känslig tid i livet då man försöker förstå sig själv och upplever att man mår bra av uppmärksamhet. Men att likes aldrig kan läka en trasig själ. Man måste skapa sig självkänsla på egen hand.

Anledningen till att vi vill ha likes på sociala medier är för att vi människor tycker om uppmärksamheten och vill att andra ska visa uppskattning mot en. Lägger man upp en selfie så vill man att många ska likea och kommentera hur snygg man är. Varför skulle man annars lägga upp den? Det är ingen svår ekvation, man tar en snygg bild på sig själv och vill självklart dela den med sina vänner för att även de ska se hur snygg man kan vara.

Sen finns det ju andra slags bilder än selfies, t.ex. humoristiska bilder, naturbilder, matbilder osv, men alla bilder man lägger upp, lägger man upp för att marknadsföra sig själv på något sätt, för att andra ska se att man är lycklig eller så lägger man upp en ful bild på sig själv för att visa någon slags ”jag bryr mig inte om vad du tycker-attityd” men det är upp till var och en vem man vill vara på de sociala medierna.

Visst finns det folk som lägger upp bilder när de gråter och är olyckliga men i de fallen känns det som man vill ha förståelse, uppmärksamhet eller tröst och stöd.

Författaren Christina Stielli, som föreläser om ungdomars vanor på nätet och i sociala medier säger ”Vi blir lätt beroende av uppmärksamheten om vi inte är trygga i oss själva. Allt går ut på att bli mest populär för det är synonymt med framgång för många ungdomar”

Dock tycker jag att det är rätt fint med likes, man ger en person en liten spark i baken för varje like man ger. Man visar ju med en like att man gillar vad man ser vilket är positivt, det är så lätt att trycka like. Lättare än att ge en fin komplimang.

Tänk om det hade funnits en unlike på instagram, då hade instagram inte varit en lika ”vänlig” plats som det är nu. Det hade varit mer dömande då, nu är det likea eller skrolla förbi. Hade man kunnat hata också då hade det blivit så enkelt för vissa människor att provocera. Tänk en offentlig person, en bloggare som också har instagram. Då hade hur många människor som helst unlikeat bara för att vara elaka.

Facebook är det största sociala mediet men att likea där har inte samma innebörd som att likea en instagrambild. På instagram ska man likea foton, man ska vara aktiv i sin egen och andras instagramsida om man vill ha många likes. Och det är en populär sak just nu, att vara populär på de sociala medierna. Genom att visa upp t.ex. sina kläder, skor, vardagssysslor, mat eller träning så får du flera blickar på dig.

Det handlar om uppmärksamhet, för att lyckas bli populär på istagram och få många likes finns det punkter man måste uppfylla.

1) Kvaliten: Kvaliten på bilderna ä viktiga, man måste kunna se vad det är på bilden, inga suddiga, mörka eller abstrakta bilder går hem.

2) Taggar: Hashtagga bilderna med populära ord som #cute #food #hot osv så folk ska söka på dessa och där hita din bild.

3) Genre: Det gäller att hitta en speciell genre som man ska lägga upp bilder på. Mitt personliga konto är fyllt med bilder på mig, saker jag tycker är kul, mina vänner, min familj, väldigt mycket jag, kanske inte jätteintressant för en annan person. Men säg att jag skulle starta ett konto som heter ”Love” där jag bara lägger ut fina utvalda bilder på gulliga par, vackra kärlekscitat, söta små djur och choklad formade som hjärtan. Då skulle fler likea och följa mig, dock skulle det inte vara personligt.

Andrea Brataas är en person som har lyckats och fått stora framgångar på instagram Andrea har över 1.3 miljoner följare, hon säger att hon jobbar hårt för att lägga upp bra bilder med fin kvalité och som passar den genren hon har på sin instagram.

3)Analysera/tolka kortfattat de bilder du valt (din och en klasskompis) utifrån bildkommiunikation/semiotik - se ppt till höger och/eller hitta fakta på webben. (Du behöver inte publicera klasskompisens bild på din blogg utan endast nämna vid namn vems bild du tolkar).

Martinas bild: Om jag börjar med att se bilden denotativt så ser man en typisk brunch med massor av mat som äts på helger eller högtider.

Men när jag ser den konnotativt så jag upplever bilden som mysig och härlig, den är ombonad och jag får en bra känsla i kroppen. Jag förknippar den med lycka, välmående och välfärd.

I mina ögon ser jag bara god mat och härliga bakverk. Men i andra kulturer kanske man inte tolkar bilden på samma sätt. De kanske kopplar bilden till rikedom och välfärd, ser den här brunchen som något de aldrig kommer kunna komma i närheten av. Vi ser det som en självklarhet med mat, medans att människor i andra länder svälter ihjäl.  Rent politiskt kan denna bild upplevas som provocerande med allt överflöd vi har. Vi kan inte välja att äta pannkakor eller muffins, vi ska ha allt, på samma gång.

I min bild ser man denotativt en tropisk strand, hav, parasoll. Konnotativt  tänker jag utomlands, värme, semester, ledighet och lycka. För andra personer kan den uppfattas som vardag, människor som bor precis vid stranden i t.ex. Thailand ser det här lika ofta som jag ser Stockholms tunnelbana.

Källor:

http://capdesign.idg.se/2.990/1.535561/sa-far-du-fler-likes-pa-instagram

http://nyheter24.se/noje/bloggvarlden/746213-17-ariga-norskan-andrea-har-13-miljoner-foljare-pa-instagram

http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/752515-likes-laker-inte-en-trasig-sjalvkansla-om-de-ungas-jakt-pa-likes

likeraket

Uppgift 6- egen reflektion

1.   Vad har du lärt dig under processens gång (men att bla söka, granska, tolka och värdera information på webben och/eller i litteratur, som ni sedan presenterat)?

Jag har under tiden vi jobbat med den här uppgiften insett mer och mer hur viktigt det är med trovärdiga källor. Och hur lättlurad man är när man läser om saker på nätet. Man måste vara kritisk hela tiden om man vill ha säkra svar. Jag tänker ibland att Wikipedia ska vara en bra källa till information men det som står där är skrivet av ”amatörer” det är inga experter på ämnet. Och därefter så sprids kanske felaktiv information från Wikipedia till bloggar man följer eller tidningar jag läser. Där jag litar blint på information. Så jag har blivigt bättre på att använda mig av trovärdiga källor som UR och sånt.

2.   Vad har du lärt dig om sociala medier som du inte visste innan? Ge exempel.

Jag lärde mig massor när jag skrev min punkt i arbetet vilket var positivt med unga på nätet. Jag har alltid trott att det är mest negativt, eftersom att det är de åsikterna som syns i media t.ex. i dagstidningarna när de ha rubriker om unga som har blivigt utnyttjade på internet. Eller nätmobbning som har varit ett väldigt hett ämne senaste tiden i princip alla medier. Det känns som att folk glömmer bort att det faktiskt finns positiva aspekter för internetanvändning av unga människor. Och det var väldigt intressant att lära sig.

3.   Vad tyckte du var mest intressant med det alternativ din grupp arbetade med? Vad var

intressant med övriga gruppers inriktningar? Ge exempel.

Vi jobbade ju med lite olika punkter när det gällde unga på nätet och alla stod för sin egen punkt, det funkade som eget arbete och var väl inte direkt ett grupparbete. Så automatiskt blev min punkt mest intressant: Positivt med unga på nätet.

När det gäller de andra grupperna tycker jag att presentationen som Sandra och Shadas grupp gjorde var väldigt intressant. Det var så sant det de sa om att man litar blint på information som skrivs ut på internet. Det gav mig en tankeställare och jag har blivit mer uppmärksam nu med vad jag tror på och inte tror på. Samma sak med Eriks grupp när de berättade om Kony. Det var väldigt intressant hur fort information kan spridas och hur den lika snabbt dör ut. Alla var engagerade i Kony när det var nytt, folk delade information på facebook och köpte armband men bara veckor senare var det en ny nyhet som tog över vårt intresse och Kony var ute ur vårt liv lika snabbt som han kom dit.

4.   Hur fungerade samarbetet i din grupp? Hur fördelades arbetet? Vad fungerade bra respektive mindre bra? Vilken blev din roll i gruppen?

Det fungerade sådär skulle jag säga. Vi alla vill göra ett bra jobb och det tyckte jag vi gjorde, alla gjorde lika mycket och powerpointen var alla med och gjorde. Problemet var att vi aldrig gjorde det tillsammans i samma rum. Alla satt vid varsin dator med varsin punkt och jag fick inget grepp om ämnet vi hade utan jag gjorde det jag skulle göra, vilket är lite tråkigt eftersom man inte får se de olika vinklarna som kommer fram från de andras punkter. Emilia skulle skriva om det negativa med unga på internet och det hade kanske varit intressant om vi hade letat upp fakta tillsammans och kollat på varandras texter. Istället för att skriva varsin. Vi hade dessutom kunnat öva på presentationen innan vi höll den, det hade nog förbättrat min prestation i alla fall. 

Uppgift 5

1. Vad innebär kommunikation?

Kommunikation betyder ”överföring av information” och är precis vad det låter som. Ett sätt att överföra information och tankar från ett ställe till ett annat.  Det finns en sändare, information som sändaren vill få fram och en mottagare som tar emot informationen från sändaren.

2. Vad är mediekommunikation?

Mediekommunikation handlar om sändare och mottagare inom medier.

Skillnaden från vanlig kommunikation är att det ska innefatta en kanal också. Ett medie helt enkelt. T.ex. att som journalist få ut sitt budkap till mottagaren genom att skriva en artikel i en tidning. Det gör att hen når ut till många fler.

3. Hur kommunicerar vi?

Vi använder oss av tre sätt att kommunicera, det första är med hjälp av talet. Vi pratar med varandra. Den andra är skriftlig kommunikation, det använder vi oss av när vi skriver och läser. Den tredje är att kommunicera med kroppsspråket, t.ex. ögonkontakt eller hur vi rör oss.

4. Förklara begreppen Intrapersonell och Interpersonell kommunikation, gruppkommunikation, samt masskommunikation.

Interpersonell kommunikation är kommunikationen mellan två människor, då man pratar med en kompis t.ex. Intrapersonell kommunikation är när man kommunicerar med sig själv. T.ex. om man funderar på vad man ska hinna med i veckan och skriver en minneslapp.

Masskommunikation är en kommunikationsform som når ut till massor av människor. Det sker i media, t.ex. tv, radio eller tidning. Den här typen av kommunikation är oftast en envägskommunikation.

Gruppkommunikation är den kommunikation som sker i en grupp. T.ex. i klassrummet när man diskuterar någonting på lektionen med hela klassen. Detta är en typisk tvåvägskommunikation.

5. Vad menas med envägs och tvåvägskommunikation?

Envägskommunikation kan man säga är en enkelriktad kommunikation där mottagaren inte kan få sin röst hörd eller sin åsikt sagd. Undantag är då man kan diskutera vad som sagts på t.ex. internet eller via en insändare till en tidning. Men man kan inte som mottagare av informationen säga till direkt som man kan vid tvåvägskommunikation.

Tvåvägskommunikation är när man t.ex. har ett samtal med en annan person. Man kan lyssna på vad den andra har att säga men samtidigt säga vad man själv tycker och tänker vilket är svårt vid en envägskommunikation.

6. Ge exempel på brus som kan uppstå i kommunikation mellan sändare och mottagare.

Det finns mycket som kan skapa brus i kommunikationen.

-Om mottagaren inte är i rätt tillstånd att ta emot information. Om någon t.ex. är jättetrött och lyssnar lite halvt på vad sändaren försöker informera om. Då kommer inte informationen fram lika bra.

-Om sändaren är väldigt otydlig med vad  den försöker informera om.  T.ex. om det är ett program med otydlig struktur och halvkass programledare.

- Om det är riktiga ljud som stör, t.ex. hög bakgrundsmusik i ett nyhetsinslag som överröstar reportern.

Det finns massor av exempel på brus. Brus kan vara väldigt små men ändå skapa stora problem.

7. Vad kan sändaren tänka/förbereda sig för då denne vill kommunicera ett budskap? Ge exempel.

Det viktiga när man ska förmedla ett budskap är att vara förberedd och att man har tänkt på vissa saker. Vilken är målgruppen? Använda språk som målgruppen förstår, om det är barn ska man inte använda svåra ord.

Vad ska jag göra för att de ska tycka att det är intressant och inte tappar intresset?

Att också inkludera bilder t.ex. för att andra sinnen ska stimuleras. Om man bara sitter och lyssnar och tittar på en person kan man lätt tappa intresset.

Vara förbered så man vet vad exakt man ska förmedla och vad man vill komma fram till så budskapet inte blir så luddigt.

Jag tänker på t.ex. ett nyhetsinslag. Där är det viktigt att nyhetsankaret är väl förberett, att det finns ett inslag eller en bild som man kan titta på och kanske då får mer förståelse för vad som de försöker informera om.  Det är de ofta väldigt duktiga på i tv4-nyhterna och så.

8. Beskriv Maslows behovshierarki.

Det är en modell över hur våra mänskliga behov ligger i olika steg. I modellen av en trappa. Man börjar längst ner och när man nått till toppen av trappan så har man nått självförverkligande (man är den man vill vara) Men från botten upp dit är det fem steg man måste ta sig upp på.

Det första är det fysiska steget: Man behöver vatten, mat och luft för att kunna leva.

Det andra steget är tryggheten: Där finns familjen och tak över huvudet. Sådant som gör en stabil.

Det tredje steget handlar om gemenskap: Att ha vänner och att känna kärlek.

Det fjärde steget är självkänsla: Att man känner att man har makt, att man är duktig på någonting och har kontroll över något och känner att man uppskattas för det man gör.

Det sista och femte steget är självförverkligande: När man uppnått det man själv ser sig som, den man vill vara är den man är.

1. Försök förklara hur kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av olika steg i Maslows behovshierarki.

Kommunikation kan använda sig av Maslows behovshierarki eftersom man kan utnyttja våra behov som människor.

T.ex. i första steget i trappan finns bland annat mat. Man kan inte uppnå något annat steg om man är väldigt hungrig och människan strävar alltid efter toppen och vill gärna inte gå hungriga. Därför kan man i en mataffär ha ett litet matstånd där man steker köttbullar och man får ta en liten smakbit. När man känner lukten och smaken från aptitretaren blir man ofta sugen på mer och köper automatiskt mer mat och gärna de goda köttbullarna man precis smakade.  Då utnyttjar affären konsumenterna med hjälp av Maslows behovshierarki.

Ett annat exempel kan vara att man har med något skrämmande i en reklamfilm. Något som många är rädda för är spindlar. Så genom att ha med en spindel i reklamen kommer många få sin trygghet borttagen när den känner obehagskänslor. När de känner obehag blir de uppmärksammade på vad som hotar dem. Och lägger då automatiskt på hjärnan vad de precis sätt. Så om det var en reklam om en dammsugare kommer just det märket av damsugare finnas kvar starkare eftersom spindeln gjorde de uppmärksamma under den korta reklamsnutten.

Säljare kan också använda sig av Maslows behovstrappa. Om en säljare på en bilfirma får en kund. En man som ser trött ut med en kaffe i ena handen och ett gnälligt barn i andra. Då är det inte läge för säljaren att gå direkt in på att försöka sälja en porsche, han kanske ska presentera den nya volvon som är en riktig familjebil. Det handlar om att läsa av sin kund och sen välja ut den vara som passar. Är man längst ner i trappan måste man först ta sig till nästa steg innan man når till toppen.

2. Hittar du någon kritik mot Maslows behovshierarki?

Det finns massor av kritik mot Maslows behovstrappa, för det första så påstår han att människans behov kommer i en exakt ordning.

Det är inte rimligt då vi alla tycker och tänker olika. Självklart så är hans punkter en mycket viktig del av ens liv. Vilket visar på att hans modell också är ganska fånig. Det är väldigt uppenbart att människor behöver mat för att kunna leva. Och hans punkter känns uppenbara om vad man behöver i sitt liv. Dock kanske inte i just den ordningen.

Det finns många människor som sätter självkänsla före gemenskap.

Många människor tycker att det är viktigare att ha hög status och jobba hårt på jobbet än att ha vänner runt omkring sig. Dessutom skulle det vara bättre om man inte kategoriserade allt så hårt. Vissa älskar sina vänner mer än sin familj, vissa har inget behov av att känna kärlek osv.  Och vem säger att människan har lyckats när den uppnått självförverkligande?

En människa kan ha lyckats med livet och vara väldigt lycklig men fortfarande sträva efter saker. Har man inte som människa något att sträva efter eller en vilja, så blir vi nog väldigt uppgivna och uttråkade.

  3. Förklara Shannon & Weavers kommunikationsmodell: Sändare - Brus –Mottagare.

Kan du ge exempel utifrån mediekommunikation?

Claude Shannon och Warren Weaver var de första människorna som utvecklade en mattematisk modell för kommunikation. Detta var år 1949 och de gjorde det eftersom man upptäckt att kommunikationen mellan de amerikanska militäriska enheterna inte funkade som de skulle.

Modellen ser ut såhär och fungerar på det sättet att först så finns en källa, det stället som informationen kom ifrån.

Efter det kommer sändaren, en kanal som vill få iväg informationen och få den hörd.

Sen har vi sänd signal, så som informationen till slut kommer fram.

Sen kan det förekomma en bruskälla, det finns många olika former av brus som kan få den sända signalen att inte komma fram korrekt. De ger tre exempel på brus som kan förekomma. 1. Tekniska problem. 2. Betydelseproblem, har man förklarat noggrant så mottagaren förstår? 3. Påverkningsproblem, blir mottagaren påverkad eller glömmer den bort direkt efter vad som sagts, är mottagaren distraherad av något?

Sedan en mottagen signal, Det som tillslut kom fram efter ett kanske förekommande brus.

Sedan en mottagare, en kanal som hjälper till att ta emot informationen.

Sen har vi destination, där som informationen slutligen hamnar.

Om man ska göra om detta till ett exempel kan man ta en nyhetssändning.

Först finns en källa, t.ex. ett företag och statisktik över företaget. Sen kommer en sändare, en journalist som vill berätta för Sverige att detta företag fuskat med lönerna. Journalisten skriver en text och gör ett inslag till en nyhetssändning.

Efter det skickas det ut i tv-apparaterna= sänd signal.

Här gäller det att det inte förkommer brus, det kan vara dåliga frågor i en intervju eller dåliga inklippsbilder eller att ljudet inte fungerar på tv:n hemma.

Sedan kommer mottagen signal, tv:n visar inslaget under nyhetstimmen.

Sist men inte minst kommer destinationen. Personen som sitter i tv-soffan och kollar och tar in informationen.

4. I dokumentärfilmen ”A thread in the web” beskrivs hur sociala medier revolutionerat all mediekonsumtion (och mediekommunikation) de senaste åren. Historikern Dick Harrison beskriver anledningar till detta med hjälp av begreppet kunskapsmonopol. Vad menar han?

Förr i tiden när kyrkan styrde samhället så var informationen som skulle ut till folket toppstyrd. Alltså så var det prästerna som bestämde vad som skulle informeras om och inte. Man kunde inte som medborgare flika in och ifrågasätta prästen eller kritisera honom på något sätt.

Detta är ett kunskapsmonopol. Att all information ligger i en människas händer och han väljer ut vad som ska spridas eller inte.

 Ett sådant monopol på kunskap skulle aldrig funka idag i form av att t.ex. politikerna skulle hålla i all information och släppa det som de tyckte vi skulle veta och sedan låta resten hållas hemligt.

I dagens samhälle har vi konkurerande medier som vill få ut information, vi har sociala medier i form av t.ex. Twitter, bloggar och Facebook som också vill få ut information som de tycker är viktig att sprida. Och med hjälp av internet kan vi ta del av hela världen.  Vi har också lagar och regler som gör att vi har rätt till att veta vad som händer i världen.

Bloggaren Sofia Mirjamsdotter pratar om den tredje statsmakten och hur medier numera blir granskade. Vad menar hon?

Hon berättar att den tredje stadsmakten är medierna och att det finns en fjärde stadsmakt i form av de sociala medierna, folket.

Hon menar att folket i de sociala medierna inte har någon redaktör som väljer ut det som hen anser vara de bästa nyheterna.

Nu är vi redaktörer tillsammans och väljer ut det vi tycker är viktigast och skriver på exempelvis Twitter. Och medias makt har med det minskat. Vi granskar dem nu.

Tidigare har det varit så att det har varit media som varit dem som granskar och kritiserar dem. Hon menar att man måste vara källkritisk, hon nämner Twitter som en källa där man kan solla mellan massor av nyheter och själv välja ut nyheter som känns relevanta och bra.

Dick Harrison avslutar med att det är svårt att förutspå hur framtiden blir.

Vad anser du om du får spekulera? Vad tror du att detta kommer att leda till?

Jag tycker detta är en väldigt bra utveckling. Vi människor har all rätt till att veta vad som händer ute i världen. Vi ska inte vara toppstyrda när det gäller nyheter och kommunikation. I länder som Thailand så får man inte säga vad man tycker och tänker om dem som styr landet. Då blir man straffad. Man ska kunna få sin åsikt igenom, man ska höras och synas om man vill det.

Men eftersom att alla nu kan säga vad de tycker och tänker och på så sätt kan vinkla det så det ser bra ut från deras perspektiv så måste man vara otroligt källkritisk. Man kan inte tro på allt som skrivs i tidningar och bloggar.

Men jag tror att många är alldeles för dåliga på att vara källkritiska. Man tror på det man läser om det står i en tidning. Men nu genom sociala medier kan vi vara källkritiska tillsammans och om någon journalist vinklat en artikel alldeles för mycket kommer sanningen troligen komma fram till slut. Det kan börja med att någon skriver på din facebooksida att en journalist har överdrivigt i en artikel och sedan så sprids det väldigt fort när folk börjar dela inlägget.

Man kan skapa en diskussion runt ett twitterinlägg om en politiker på några sekunder. Folks ögon öppnas och man ser saker med nya perspektiv när man kan ta del av andras åsikter.

Vilma Hedlund

källor: 

Din powerpoint

http://www.ur.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web

http://viesverk.uta.fi/grundkurs/index.html

Uppgift 4

Jag filmade showen med den vänstra kameran som tog mest helbild men också några halvbilder tillsammans med Hugo. Vi turades om att filma under alla nummer. Jag ska inte delta i efterarbetet eftersom jag var med under showen. 

Uppgift 3- Studiebesök på Babel

(Jag förkortade frågorna lite när jag skrev ut dem)

Uppgift 3- Studiebesök på Babel

På plats.

Vilka roller kan du identifiera?

-Jag ser en programledare, 2 kameramän, en sminkös, en regissör, ljustekniker och ljudtekniker.

Hur många kameror används?

- Fyra kameror.

Hur många lampor används?

-Av vad jag kan urskilja ser jag 20 starka lampor.

Detaljer i scenografin och rekvisita?

-Inredningen är skapad ungefär som i ett vardagsrum med soffor, mysiga lampor, jordnära färger och fina mönster på tapeten. Den har nog gjorts så för att ge ett tryggt och hemtrevligt intryck.

Kommunikation med publiken.

-Det är en envägskommunikation eftersom det inte finns någon kommunikation med publiken. Vi i publiken får sitta tysta och lyssna och klappa händerna, ibland t.o.m. på beställning.

Vilken målgrupp har programmet?

-Babels målgrupp är för kulturintresserade människor eftersom det bara handlar om kulturnyheter och så bjuder de in gäster som är kunniga inom kultur. Det känns dessutom mer riktat för äldre människor än yngre, det känns så eftersom de använder sig av komplicerade ord och bjuder bara in vuxna människor. Det är ett väldigt strikt program, man får en känsla av att programmet vill hålla en hög standard med intellektuella och framgångsrika gäster.

Vad tycker du om innehållet i programmet?

- Jag tycker innehållet var väldigt enformigt och det var lite oturligt att vi fick se just detta avsnitt eftersom det var nobelspecial, annars brukar det handla om lite olika saker och de bjuder in olika gäster. Nu var det mycket prat om en person.  Jag tycker inslagen mellan allt prat var intressant och så tyckte jag det var kul att höra en bit av en novell när de högläste. Det var också väldigt intressant att se gästerna live, man hörde vilka som var pålästa och vilka som var mindre pålästa. Det mindre intressanta var när de tog in gäst efter gäst och pratade om samma saker.

Vad har du lärt dig?

-Det jag har lärt mig och tagit med mig är att det är en väldigt långsam process att spela in ett program med många omtagningar och teknisk strul. Och så tänkte jag extra på hur duktig programledaren var att hon kunde komma ihåg all manus.

Senare analys.

Vilken målgrupp har programmet?

-Om man kollar på Babels hemsida så står det att programmet är riktat till personer som tycker om att läsa. Det står ingenting om ålder eller något sådant. Men jag anser själv att programmet riktar sig till äldre människor.

Är rekvisitan anpassad efter målgruppen?

-Inredningen är anpassad till målgruppen då studion liknar ett vardagsrum, där man läser böcker. Det ligger böcker framme och bakgrunden av studions väggar pryds av bokstäver. Det kan kopplas till litteratur men annars vet jag inte.  

Vad tycker du om vinjetten och grafiska formgivningen?

-Jag tycker vinjetten är väldigt opassande till Babel. Den är skramlig och vill försöka låta lite ungdomlig när programmet är tvärtom. Men grafiken passar då det är bokstäver men skulle kunna vara lite mer informerande om programmet, den är lite tråkig.

Hur många kameravinklar uppfattar du?

- Jag uppfattar 4 vinklar. En på intervjuaren och en på den intervjuade, en helbild från sidan och en framifrån på båda.

Åsikter om hur programmet  är filmat eller ihopklippt?

 - Nej jag tycker att det är bra filmat och de byter ofta kameravinkel och många inslag vilket gör att man inte blir uttråkad när man kollar på det.

Skulle babel fungera på reklamfinansierade tv-kanaler?

- Nej det tror jag inte eftersom jag tycker att Babel står för ett kompetent program med lugnt tempo. Då blir det avbrutet hela tiden med långa reklaminslag som skulle förstöra den stämningen som skapas i programmet.

Hittar du inspiration till ert program ni ska göra?

- Ja eftersom min grupp ska göra ett program som ska vara inspirerat av Babel så fick jag jättemycket idéer av att se det riktiga programmet. Vi ska ju försöka efterlikna det så mycket som möjligt.